Surety Vs. Borgensman

Innehållsförteckning:

Anonim

I modern affärspraxis antas skillnaden mellan en säkerhet och en garant som smal eller till och med obefintlig. Detta är dock inte alltid fallet och skillnaderna mellan en säkerhet och en garant kan bero på företagets plats. I vissa fall kan en borgenär tvingas att stämma ett konkursföretag inför ägaren om ägaren är en garanti och inte en garant.

Garantören

När ett företag tar på sig skuld kan det kräva att bolagets ägare eller ägare skriver under garantier. Garantin säger att ägarna personligen garanterar bolagets skuld. Om företaget misstänker skulden, kan borgenären förvänta sig betalning av skulden från garantisten. Eftersom ett företag som standard inte har några tillgångar som är värda att driva, överlåter fordringsägare ofta saken för skulden och istället närmar sig garantisten först, enligt advokat Anthony Valiulis.

Säkerheten

En säkerhet garanterar också att göra gott på ett företags skulder, men det finns en väsentlig skillnad mellan garantens rättigheter och borgensrätten. En säkerhet kan kräva att borgenären först stämmer mot bolaget istället för att närma sig säkerheten direkt, även om säkerheten vet att företaget inte har några tillgångar. Om borgenären inte stämmer mot bolaget - kallad "huvudskyldnaren" - först, förlorar borgenären rätten att stämma på borgen.

Illinois Sureties Act

Skillnaden mellan de två termerna är subtil men tydlig för att orsaka problem med fordringsägare och företagare, särskilt i Illinois. I JPMorgan Chase Bank N.A. v. Earth Foods Inc., hävdade högsta domstolen i Illinois att säkerheten och den huvudsakliga gäldenären är både "primärt och direkt ansvarig" för bolagets skuld, enligt Valiulis. Garanterna blir inte ansvariga för skulden förrän de huvudsakliga gäldenären har default, men garantisten har inte rätt att tvinga borgenären att närma sig företaget först.

Språkfrågor

Avtal som använder orden "garant" eller "garanti" kan vara tvetydiga eller inte tillräckligt starka, enligt Valiulis. Istället bör garantiavtalen uttryckligen ange borgenärens rätt att utöva garantisten endast om företaget misstänker. Om språket är tvetydigt kan garantisten faktiskt vara en säkerhet, och borgenären kan behöva spendera tid och pengar som stämmer på ett eventuellt konkursföretag.