Europeiska unionen (EU) genomförde ekonomiska partnerskapsavtal i januari 2008. Avtalen strävar efter att gradvis avveckla tariffer och andra handelshinder mellan EU och länderna i Afrika, Västindien och Stilla havet (AVS). Föredragandena i de ekonomiska partnerskapsavtalen hävdar att pakterna kommer att bidra till att främja ekonomisk tillväxt i AVS-länderna och öka de afrikanska ländernas konkurrenskraft, liksom de östliga länderna i Västindien och Stillahavsområdet.
Ekonomisk diversifiering
Ekonomiska partnerskapsavtal utgör en liberaliserad handel mellan EU och AVS-länderna, så att AVS-länderna kan exportera mer varor till europeiska konsumentmarknader och öppna AVS-länderna för mer importerade varor från EU. Föredragandena i avtalen, som Europeiska kommissionens generaldirektorat för handel, hävdar att ökningen av importen kommer att ge billigare råvaror från Europa och främja ekonomisk diversifiering i AVS. Många AVS-länder beror för mycket på ett begränsat antal varor och saknar diversifierade ekonomier.
Ökad konkurrens
Demonterande handelshinder öppnar tidigare skyddade hushållsindustrier för konkurrens från utländska producenter, som kanske kan producera varor till lägre kostnad. De ekonomiska partnerskapsavtalen mellan EU och AVS-staterna avser att främja konkurrensen mellan producenter av varor i båda regionerna.
Lägre priser
Tullar, kvoter och andra handelshinder begränsar tillgången på vissa konsumtionsvaror, vilket resulterar i högre produktpriser. Många länder tillämpar taxor och andra hinder för importerade varor för att skydda inhemska industrier från att konkurrera med billigare utländska varor. I avtalen om ekonomiskt partnerskap krävs en progressiv avskaffande av tullar och andra handelsrestriktioner, vilket ger ett bredare utbud av varor till konsumenter och företag i Europa och AVS.
Handelsregelverkets överensstämmelse
Avdelningen för internationell utveckling rapporterade att handelsavtal mellan EU och AVS-länderna sedan 1976 gav ACP-varor tillgång till europeiska marknader, men skyddade AVS-producenter från europeisk konkurrens. Denna typ av enkelriktad åtkomst som tillåter AVS-producenter att exportera men skyddar dem mot EU-konkurrens i deras hemländer strider mot WTO-reglerna. WTO-reglerna anger att utvecklade regioner som EU kan tillämpa envägsåtkomst endast till alla utvecklingsländer i världen eller bara till de fattigaste nationerna. Vissa utvecklingsländer utanför AVS-länderna har utmanat EU för att inte följa denna regel. Följaktligen gav WTO EU och AVS till slutet av 2007 för att följa. Ekonomiska partnerskapsavtal kommer att följa WTO: s regler genom att öppna tidigare skyddade AVS-marknader för varor från Europa.
