Affärsverksamhet ger intäkter och medför även kostnader. Under en viss tidsperiod är skillnaden mellan intäkter och kostnader nettoinkomst om positiv eller nettoförlust om negativ. Att bestämma när man ska spela in kostnader är ett av de viktigaste ämnesområdena för redovisning. Både diskretionära och icke-diskretionära upplupna kostnader existerar endast under periodiserad redovisning.
Kassa- och periodiseringsbaser
Kassa- och periodiseringsbaser är de mest populära redovisningsmetoderna. Kassaflödesbokföring registrerar transaktioner när kontanter eller likvida medel antingen erhålls eller betalas ut, medan periodiseringsräkningen redovisar samma transaktioner när de uppstår. Till exempel, om ett företag gör en försäljning på kredit och samlar in summan en månad senare, registrerar en periodiserad revisor försäljningen där och då medan en kassakontrollant registrerar det en månad senare.
Intäktsigenkänning
Periodiseringsgrunden är den mycket mer populära och användbar grunden för redovisning. Vid periodiserad redovisning registreras transaktioner vid tidpunkten för deras uppträdande så länge som insamling av skulderbelopp är rimligt försäkrad.
Upplupna kostnader
Kostnader är utgifter som görs av företag som producerar fördelar, oftast relaterade till produktion av intäkter, för verksamheten vid tidpunkten för deras förekomst. Upplupna kostnader är utgifter som har inträffat men är fortfarande obetalda. Exempel på upplupna kostnader inkluderar löner som ska betalas och räkningar. Upplupna kostnader existerar endast på periodiseringsbasis eftersom kassabaserad redovisning inte skulle erkänna dem förrän de betalades.
Diskretionell upplupen kostnad
Icke-diskretionära kostnader avser kostnader som verksamheten är skyldig att betala. Icke-diskretionära upplupna kostnader avser kostnader som verksamheten är skyldig att betala men har ännu inte betalat. Både räkningar och löner som ska betalas till anställda räknas som icke-diskretionära upplupna kostnader. Diskretionella upplupna kostnader är kostnader som företaget inte är skyldigt att betala men anser att det har uppkommit och ännu inte betalats. Exempel på diskretionära upplupna kostnader är sällsynt, men bonusar som ska betalas till ledningen är ett utmärkt exempel.