Effekten av felaktiga standardkostnader på finansiella rapporter

Innehållsförteckning:

Anonim

Standardkostnad är en särskild administrativ redovisningsprocess för beräkning av produktkostnader. I många fall fokuserar den enbart på tillverkningskostnader. Företagen granskar budgetar för att bestämma de förväntade kostnaderna som behövs för att producera varor. Avvikelser uppstår när standard och faktiska kostnader inte matchar. Vänster obekant, standardkostnaden kan snedvrida resultaträkningen och balansräkningen.

Standardkostnadsprocess

Revisorer kommer att granska företagets tidigare historiska prestanda för att producera varor. Kostnader i samband med direkta material, direkta arbeten och tillverkningskostnader kommer att ligga till grund för produktionsbudgeten. Genomsnittliga kostnader för var och en av dessa poster är de totala förväntade kostnaderna för en kommande period. Revisorer delar upp den här siffran med förväntad produktion för att bestämma standardproduktionskostnaden. Den generella bokföringen behåller standardkostnaden som totala produktionskostnader.

Resultaträkning

Underlåtenhet att justera standardkostnaden för produktionsavvikelser påverkar resultaträkningen på försäljningskostnaden för varor. Företag kan antingen överstiga eller underskatta kostnaden för sålda varor. Till exempel, när standardkostnaderna är högre än de faktiska kostnaderna, är kostnaden för varor högre än normalt och vinsten är lägre än normalt. Faktiska kostnader som är lägre än standardkostnaderna har motsatt effekt, vilket understryker kostnaden för sålda varor och rapportering av högre vinst.

Balansräkning

Avslutande lager hänför sig direkt till fel i standardkostnadsprocessen. På samma sätt som kostnaden för sålda varor kan slutfört lager som redovisas i balansräkningen ha överstatningar eller underskattningar. Standardkostnader lägre än de faktiska kostnaderna resulterar i diskret slutförteckning. Standardkostnader högre än de faktiska kostnaderna resulterar i överdriven slutförteckning.

korrigeringar

Korrigeringar är nödvändiga för att ta hänsyn till produktionsavvikelser. Revisorer jämför standardkostnader med faktiska kostnader och produktionsperiodens slut. Skillnaden mellan de två behöver anpassas till korrekt rapportering av slutförteckning. Revisorer kan bekosta liten produktionsskillnad genom att skicka dem till kostnaden för sålda varor. Detta är den vanligaste anpassningen till standardkostnadsredovisningsprocesser.