Hur påverkar globaliseringen världsekonomin?

Innehållsförteckning:

Anonim

Globaliseringen förändrar världsekonomin, öppnar nya möjligheter för länder över hela världen. Vissa experter ser det som en drivkraft för ekonomisk utveckling. Andra skyller på det för de miljöskador vi står inför idag. En sak är säkert: den här processen gör att nationella ekonomier från hela världen kan expandera över gränserna och bygga ömsesidigt fördelaktiga relationer.

Globalisering och pengar

Företag över hela världen är inte längre begränsade till nationella gränser. De kan expandera över hela världen, diversifiera sin verksamhet och minska sina kostnader genom att flytta sin tillverkningsverksamhet till länder som har de billigaste arbetskraften eller bättre tillgång till råvaror. Den blomstrande handeln och den stigande globala anslutningen hjälper pengar att resa längre än någonsin. Företagen kan nu driva över gränserna och nå fler kunder, vilket leder till högre vinster och slutligen ekonomisk tillväxt.

Med globaliseringen kan ett företag i ett land nu sälja sina produkter i ett annat land halvvägs runt om i världen. Dessutom kan den bygga butiker och fabriker där, investera i råvaror och bidra till lokalekonomin. Ford Motor Company flyttade till exempel sina callcenter till Indien. Cisco öppnade ett forsknings- och utvecklingscenter i Bangalore. Under 2010 tecknade Microsoft ett treårigt kontrakt med Infosys Technologies i Indien för att hantera sin interna IT-verksamhet. Genom att outsourca sina tjänster till utvecklingsländer kan företag spara pengar och förändra människors liv. På grund av det minskade fattigdomsgraden över hela världen under de senaste decennierna.

Globala sysselsättningsmöjligheter

Globaliseringen gör att människor kan flytta till rikare länder och starta egen verksamhet eller hitta arbete. Detta innebär en högre inkomst och fler möjligheter i livet. Dessutom kan migranter skicka pengar hem utan att betala orimliga avgifter. Den fria rörligheten för information och teknik gör det även möjligt för fackföreningarna att kämpa för arbetstagarnas rättigheter över hela världen. När nya policyer och förordningar har verkställts ökade arbetstagarnas rättigheter. Dessutom blir känsliga frågor, som lika lön och jämställdhet, allt mindre och vanligare.

Multinationella företag som Google, IBM och Accenture växer ständigt och anställer människor i de länder där de är verksamma. Andra implementerar utbytesprogram för att erbjuda sina medarbetare chansen att arbeta utomlands. Boston Consulting Group, Edelman och L.E.K. Konsultation är bara några exempel. Detta accelererar ytterligare globaliseringen och främjar ekonomisk tillväxt.

Större frihandel

En av de främsta fördelarna med globaliseringen är frihandeln med varor och resurser. Ett land som specialiserat sig på motorfordon kommer till exempel att producera bilar och tillbehör på en plats som uppnår de lägsta möjliga kostnaderna och sälja dem på både lokala och utländska marknader. Det betyder att människor som bor i andra länder kommer att kunna köpa dessa fordon för mindre. Samtidigt får de tillgång till ett brett utbud av märken och modeller.

Världshandeln har ökat med cirka 7 procent sedan 1945 efter globaliseringens acceleration. Länder som exporterar varor betalar lägre transportavgifter och har en konkurrensfördel. Slutresultatet är större rikedom över hela världen, särskilt för länder vars ekonomier är beroende av ett annat lands ekonomi. Kina blev till exempel en ledande tillverkare av varor. Företag från hela världen lägger ut sina produktionsaktiviteter till kinesiska fabriker. Deras kunder har tillgång till prisvärda varor som de kanske inte kan köpa annars.

Globaliseringens nackdelar

Liksom allt annat har globaliseringen sina nackdelar. Frihandeln med varor, tjänster och information sätter världsekonomin i en cykel av inkomst och sysselsättningstillväxt. Nackdelen är att det också ledde till minskade penningflöden och en tight kredit över lokala och nationella ekonomier.

Dessutom har G2O-länder som Storbritannien, Brasilien, Tyskland, Frankrike och Japan, som står för över 86 procent av världsekonomin, lagt till mer än 1 200 restriktiva handelsåtgärder sedan 2008. Detta innebär högre skatter och strängare lagar för företag som import och export varor.

Ett annat problem är att många nationer manipulerar sin valuta för att få en prisfördel. Vidare förlorar anställda i de utvecklade länderna sina jobb på grund av löneavdrag. Fler och fler företag väljer att outsourca arbets- och exportjobb som ett medel för att hålla kostnaderna låga. Stora företag kan nu utnyttja skatteparadis över hela världen, vilket påverkar den lokala ekonomin. Andra viktiga problem är ekologisk skada, orättvisa arbetsförhållanden, skattekonkurrens, penningtvätt och arbetsförluster.