En av de viktigaste finansiella mätvärdena som mäter ett lands ekonomiska resultat är dess bruttonationalprodukt eller BNP. Detta beräknas av Bureau of Economic Analysis vid U.S. Department of Commerce. Denna siffra är väl publicerad varje kvartal av ekonomer och politiker, som använder den för att visa hur väl deras politik fungerar.
BNP har fyra komponenter: utgifter för personlig konsumtion, nettoexport, offentliga utgifter och företagsinvesteringar.
Även om var och en av dessa komponenter är viktig är BNP-investeringsdelen, känd som brutto privata inhemska investeringar, den mest volatila, men är en exakt indikator på ekonomins framtida resultat och riktning.
Vad är brutto privat inhemsk investering?
Brutto privat inhemsk investering mäter de fysiska investeringar som går in i ett lands ekonomiska verksamhet och beräkningen av sin bruttonationalprodukt.
GPDI har tre kategorier: utländska investeringar, bostadsinvesteringar och förändringar i lagerlagret.
Nonresidential investeringar: Det här är utgifter för företag på sådana saker som verktyg, fabriker, strukturer, maskiner, fordon, hållbar utrustning och datorer. För att beräkna detta avskrivs kapitalavskrivningar från brutto privatinvesteringar för att komma fram till nettoinvesteringsfaktorn, som normalt utgör cirka 70 procent av GPDI.
Bostadsinvesteringar: Bostadskategorin omfattar lägenheter och hus och utgör cirka 28 procent av GPDI. Bostadsinvesteringar kategoriseras vidare i strukturer och hållbar utrustning. Strukturer omfattar både enfamiljshus och flerfamiljshus.
Förändringar i lager: För denna beräkning ingår lager av osålda färdiga produkter, varor i färd med produktion, råvaror och förnödenheter som används vid tillverkning av produkter. Förändringar i lager representerar cirka 3 till 5 procent av GPDI. Men den här siffran är en mycket volatil komponent eftersom den signalerar företagsägarnas uppfattning om framtida förändringar i konjunkturcyklerna. Om chefer tror att efterfrågan på sina produkter kommer att öka, kommer de snabbt att öka sina inköp av råvaror och öka lagren. Å andra sidan, om ledningen anser att den ekonomiska aktiviteten kommer att minska, kommer de att likvida lager.
Prestanda av GPDI under lågkonjunkturer
GPDI har genom åren varit i genomsnitt mellan 12 och 18 procent av den totala bruttonationalprodukten. Procentandelen ligger vid den höga änden under expansioner av ekonomin och vid låga änden under affärsavtal.
Om man tittar tillbaka över några år med data från presidiet för ekonomiska rådgivare kan man se att GPDI var i en hög andel av 20,3 procent under andra kvartalet 2000. Recessionen startade första kvartalet 2001 och slutade fyra fjärdedelar senare. Under denna period sjönk GPDI till en låg andel på 17,4 procent av bruttonationalprodukten.
Förändringen av GPDI-procenten under lågkonjunkturen som började under första kvartalet 2008 och slutade under tredje kvartalet 2009 var ännu mer dramatisk. GPDI var högst 19,9 procent före lågkonjunkturen och sjönk till en låg av 12,8 procent när den slutade.
