Elasticitet i ekonomin utökar principerna för utbud och efterfrågan genom att undersöka hur dessa två krafter svarar på förändringar i priser eller inkomster. När efterfrågan eller utbudet skiftar kraftigt till följd av prisförändring, finns elasticitet. Leverans och efterfrågan är dock oelastisk när de visar lite eller inget svar på en prisförändring.
Priselasticitet i efterfrågan
Förmodligen den mest diskuterade typen av elasticitet innebär priselasticitet i efterfrågan hur en prisförändring ändrar efterfrågan på ett visst gods eller en tjänst. Om ett högre pris resulterar i lägre efterfrågan på det goda, är efterfrågan elastisk. Om en prishöjning orsakar liten eller ingen förändring i efterfrågan så är efterfrågan oelastisk. I allmänhet är efterfrågan mer oelastisk för varor som anses nödvändiga, eller för vilka få eller inga ersättningar finns (se Referenser 1). Efterfrågan kan vara mycket elastisk i motsats till varor som anses vara lyx eller icke-väsentliga.
Inkomstelasticitet i efterfrågan
När inkomsterna förändras, gör det också konsumenternas köpvanor. En stor lönehöjning ger en person mer pengar att spendera på varor som han eller hon inte hade råd med annars. Däremot kan en inkomstminskning tvinga en familj att sänka sin budget, vilket begränsar sig till det väsentliga. Detta introducerar inkomstelasticitet i efterfrågan, eller förändringen i efterfrågan som härrör från inkomstförändringar. Harvard-ekonomen Greg Mankiw påpekar i sin "Principles of Economics" textbook att en högre inkomst ökar efterfrågan på de flesta varor, som kallas normala varor. En högre inkomst kan emellertid sänka efterfrågan på vissa varor, som Mankiw refererar till som sämre varor. Han citerar bussritt som ett exempel på ett sämre gott.
Krispriselasticitet i efterfrågan
Korspriselasticitet i efterfrågan tittar på hur priset på ett gott påverkar nivån på efterfrågan på ett annat bra. Det handlar vanligtvis om varor som ersätter varandra, eller varor som kompletterar varandra. Tänk på kyckling och nötkött som exempel på ersättningsvaror. En ökning av nötköttpriserna kan leda till en ökad efterfrågan på kyckling, eftersom konsumenterna ändrar sina preferenser. Mankiw, i "Principes of Economics," identifierar datorer och programvara som exempel på kompletterande varor. Om en ökning av datorpriserna minskar efterfrågan på mjukvara, skriver Mankiw, då efterfrågan på mjukvaruutställningar är tvärpriselasticitet.
Priselasticitet i utbudet
Elasticitet gäller inte bara för att kräva, men också att leverera. Leverantörer av en vara eller tjänst vill sälja mer av det när priset stiger. Leveransens priselasticitet mäter hur mycket levererad mängd ändras som en följd av prisförändringar. Mankiw påpekar att leveranselasticiteten i hög grad beror på en leverantörs förmåga att ändra mängden av det bra det producerar.
