Det proverbiala glasloftet har använts i många år för att beskriva svårigheten kvinnor och minoriteter har mött uppåt i företagsmiljön. Den metaforiska glasväggen beskriver svårigheten kvinnor och minoriteter har flyttat i sidled inom företag.
Glastak
Civilrättslagen av 1991 godkände Glass Ceiling Commission, som var utformad för att ta itu med hinder för kvinnor och minoriteter som försöker uppåtgående rörlighet i företagsmiljön. Arbetsmarknadsdepartementet fann år 1987 att endast två procent av kvinnorna innehade ledande befattningar på toppnivå och endast fem procent av bolagsstyrelserna omfattade kvinnor. Minoritetsfigurer var inte mycket bättre.
Glasväggar
Inom företagsmiljön är det allmänt förstått att en person måste först kunna röra sig i sidled från avdelning till avdelning för att lära sig verksamheten. När barriärer skapas för att blockera kvinnor och minoriteter från att röra sig i sidled är den osynliga obstruktionen "glasväggen".
Betydelsen av eget kapital
Utöver det enkla kapitalet för kvinnor och minoriteter är det bra att bryta glasväggar och glasstaket. Den ideella forskningsorganisationen Catalyst fann att företag med fler kvinnor i toppledande ställen gör det bättre än företag med färre kvinnor i dessa positioner.
