Företag som använder periodiseringsmetoden förbereder sig oftast varje månad för att räkna ut när de kan förvänta sig ett inflöde av pengar till företaget. Officiellt kallad kassaflödesanalys kan bokföringsavdelningen välja mellan två förberedelsemetoder för kassaflödesanalysen - direkt och indirekt. Varje metod närmar sig kassaflödesrapportering ur ett annat perspektiv, men varje resultat har samma sluttal för räkenskapsperioden.
Direkt metod
Direktmetoden för kassaflödesanalysen identifierar företagets källor och kontanta användningar uppdelade i tre sektioner som innehåller kontanter och kontantbetalningar. Dessa avsnitt omfattar verksamhets-, investerings- och finansieringsverksamhet. Verksamheten omfattar kvitton och betalningar från normal affärsverksamhet, medan investeringar inkluderar köp eller försäljning av långfristig tillgång och investeringar. Finansieringsverksamheten avser att låna pengar och göra betalningar till borgenärer och investerare.
Indirekt uttalande
Den indirekta kassaflödesanalysmetoden innehåller inte så mycket information som den direkta metoden. Företagen förbereder det indirekta intäkterna genom att börja med nettoresultatet som rapporterats i ett annat månadsräkning - resultaträkningen. Revisorer gör då justeringar för denna siffra för alla noncash-poster. I huvudsak tar den indirekta beredningsmetoden ett periodiserat resultaträkning och omvandlar det till ett kassabaserat resultaträkning.
Offentliga företag
Båda redovisningsmetoderna för kassaflödesanalyser är tillåtna enligt grundläggande redovisningsstandarder, men Redovisningsnämnden föredrar direktmetoden kassaflödesanalys för offentliga företag som säljer aktier. FASB föredrar denna metod eftersom affärsintressenter finner uttalandet lättare att läsa än den indirekta kassaflödesanalysen. Men företagen föredrar den indirekta metoden, eftersom det är lättare att förbereda sedan den finansiella informationen redan finns.
Företagsinformation
Företag kan innehålla upplysningar med antingen direkt eller indirekt kassaflödesanalys. Dessa upplysningar kan beskriva eventuella icke-finansierings- och investeringsaktiviteter, eftersom FASB ofta kräver dessa antaganden tillsammans med kassaflödesanalysen. Enligt redovisningsstandarder kan företagen utarbeta ett sekundärt uttalande som noterar några betydande aktiviteter för intressenterna. Detta hjälper till att ge ett företags aktieägare ytterligare information som kan gälla för eller påverka deras investering.