Precis som lagarna för utbud och efterfrågan påverkar de priser som konsumenterna betalar för varor och tjänster påverkar de också arbetsmarknaden. I stället för att direkt hantera konsumtionsvaror involverar arbetsmarknaden förhållandet mellan arbetstagare och företag på marknaden. Företag i huvudsak är köparna och individerna tillhandahåller arbetskraften eller utbudet. Men båda agerar som löntagare; Företagen måste ta och betala de priser marknaden kräver och arbetstagarna måste acceptera dessa löner för arbetet.
Arbetsbehov
Företagen behöver arbetstagare att producera varor för konsumenterna. Mängden arbetskraft som ett företag kräver är beroende av flera faktorer, däribland hur mycket arbetskraftskostnaderna - som bestäms av marknadslönen - och hur mycket arbete företaget behöver. För att maximera vinsten vill företagen helst anställa fler arbetstagare till lägre löner. Detta skapar en nedåtgående sluttkurva när det gäller arbetskraftsinkomster. När företagen köper mer arbetskraft minskar lönesumman. När företag kräver och anställa mindre arbetare ökar lönerna.
Arbetskraftsutbud
Enskilda arbetstagare på marknaden utgör arbetstillfällen genom att bestämma hur villiga de ska tillhandahålla tjänster till företag som får en uppsättning lön. När arbetare förutser högre löner ökar utbudet av arbetskraft. Arbetskraften minskar när lönen är låga. Som sådan är matningskurvan en uppåtgående sluttning, även om linjen kan vara annorlunda för enskilda arbetstagare. Med andra ord har varje person olika möjligheter och kan göra val om hur man spenderar sin tid.
Jämvikt
Likvärdighet på en helt konkurrensutsatt arbetsmarknad uppträder när utbudet av arbete är lika med efterfrågan på arbetskraft. På ett diagram kan du se jämvikt som skärningspunkten mellan de två kurvorna. Hänvisat till som "full sysselsättning" antar detta korsning att varje enskild person som vill arbeta har ett jobb. Förändringar i jämvikten skapar antingen ett arbetsöverskott eller arbetskraftsbrist. När marknadslönen ökar minskar den teoretiska efterfrågan på arbete och ett arbetsöverskott (fler arbetstagare än jobb) uppstår. Eftersom marknadslönen sjunker under jämviktsfrekvensen är efterfrågan på arbete större än utbudet, vilket skapar brist på arbetstagare.
Marknadskrafter
Flera olika krafter kan påverka både efterfrågan på arbete och arbetskraft, som påverkar löner, sysselsättningsnivåer och därmed jämvikt. Förändringar i företagens efterfrågan på arbetskraft kan till exempel härröra från konsumenternas efterfrågan på produkter eller en förändring av statliga bestämmelser som påverkar arbetskraftskostnaderna. Förändringar i utbudet av arbetskraft kan bero på befolkningen, till exempel en tillväxt som ökar arbetskraftens storlek eller en förändring i arbetstagarnas ålderssammansättning, till exempel fler äldre eller yngre arbetstagare. Arbetsutbudet kan också förändras på grund av arbetstagarnas preferenser och attityder mot arbetsmarknaden.
