Organisatoriska ledarskapsstilar

Innehållsförteckning:

Anonim

För att kunna vara konkurrenskraftig i näringslivet kan företag behöva anställa effektiva ledare. Ledarskapsstilar är inflytelserika i hur anställda ser sina roller i organisationen och kan påverka deras produktivitet. Eftersom alla företag inte är likadana kan ledare anställas enligt den särskilda organisatoriska kulturen (värderingar, övertygelser, beteenden) och om huvudfokus ligger på produktivitets- eller anställningsrelation. Under alla omständigheter kan det vara avgörande för företagets framgång att anställa rätt ledare som är en match för organisationen.

Den autokratiska ledaren

Den autokratiska (också kallad auktoritär) ledare har fullständig befogenhet att fatta beslut och berätta underordnade vad som ska göras. Anställda kan ha liten möjlighet att erbjuda idéer eller förslag med denna stil. Denna stil kan motivera av rädsla som hot om arbetsförlust eller motivera av anställdas lojalitet mot en viss ledare. Denna stil är mycket dominerande och motverkar oberoende kreativitet. Det kan fungera bäst i en situation där produktiviteten är störst (se Referens 1).

Den demokratiska ledaren

Den demokratiska ledaren (även kallad deltagande ledare) söker råd och hjälp för att fatta beslut från underordnade. Demokratiska ledare kan erkänna de anställdas talanger och färdigheter och utnyttja dem för företagets bästa. Denna stil kan vara mer populär bland anställda som vill bli erkända för sina idéer och specifika färdigheter. Den demokratiska ledaren kan dock göra det ultimata beslutet. Denna stil kan fungera bäst där människans relationer är av främsta betydelse (se Referens 2).

Laizzez-Faire Leader

Laizzez-faire är en fransk term för "tillåta att göra". Denna ledarstil ger upphov till anställda för att göra jobbet med lite övervakning eller kontroll. Ett stort problem med denna ledarstil är bristen på riktning eller vägledning kan leda till dålig prestanda om anställda saknar förtroende och inte är självmotiverade. Denna stil kan fungera bäst med högutbildade anställningsgrupper (se Referens 3).