Begreppet immateriella rättigheter är inte helt nytt, men det har blivit allt viktigare, eftersom ekonomin världen över har börjat flytta till det som kallas en informationsekonomi. Denna omställning har börjat ändra vad som anses vara värdefullt i privat utbyte. I stället för fysiska föremål, eller land, är den viktigaste formen av egendom i den här nya världen intellektuella, det mänskliga sinnets kreativa produkter.
Äganderätt
Att definiera vad som är och vad som inte är immateriella rättigheter har visat sig vara ett knepigt företag. Kritikerna laddar att skillnaderna i bästa fall är godtyckliga. Till skillnad från traditionell egendom, där äganderätten till en fysisk sak kan vara tydlig, vem äger rätten till en idé kan det vara mycket svårt att bestämma. Det är i egenskap av immateriella produkter att de ständigt utvecklas och lånar från varandra. Sortera ut vem som äger vad som är svårt.
"Information vill vara fri"
En vanlig catchphrase bland kritiker av immateriella rättigheter är att "information vill vara fri." Argumentet är att intellektuella produkter naturligt söker upp bredast möjliga publik och diffusion. Som det har visats av misslyckade försök att stoppa piratkopiering är det mycket svårt att stoppa konsumenterna från att ta immateriella rättigheter om det finns en mycket hög efterfrågan. Försöket att genomdriva immateriella rättigheter kan utlösa konsumenterna.
Noll-Sum
Kritiker av immateriella rättigheter gör en ytterligare åtskillnad mellan den och äldre former av egendom eftersom den inte är i begränsad utsträckning. Till skillnad från fysiska objekt finns det ingen gräns för hur många personer som kan hålla en enda del av immateriella rättigheter. Detta skapar potentiellt vad som kallas en icke-summande ekonomi där tillväxten är obegränsad och det finns ingen avvägning mellan någon som äger något och andra som inte äger något.
Betalning av Skapare
Försvarare av immateriella rättigheter hävdar att det enda sättet som upphovsmännen till immateriella rättigheter kan upprätthålla ett levande är genom den fortsatta existensen av immateriella rättigheter. Många kända artister och författare har argumenterat för denna inställning. Ett annat argument är att när immateriella rättigheter minskar så kommer kvaliteten på kreativa varor som skaparna själva att ha mycket mindre incitament att fortsätta att ägna sin tid och energi till sitt intellektuella arbete.
