Vissa organisationer uppmuntrar anställda att vara sig själva och tänka självständigt. Andra betonar lagarbete och interpersonella relationer. Människor som bor i USA, till exempel, lär sig att vara självförsörjande och att fatta beslut på egen hand. Detta tillvägagångssätt kallas individualism. Asiatiska kulturer, däremot, betonar samarbete och ser människor som grupper snarare än tydliga individer, som kallas kollektivism. Som företagsägare är det ditt ansvar att bestämma vilken strategi du vill genomföra för arbetsplatskulturen.
Vad är organisatorisk individualism?
Medarbetare är livsnerven i ditt företag. Om du är som de flesta företagare vill du bygga högpresterande lag samt en organisatorisk kultur som anpassar sig till din vision och mål. Därför är det viktigt att se till att dina anställda är engagerade på arbetsplatsen, kommunicera bra och känna sig uppskattade för sina ansträngningar.
Vissa individer föredrar att arbeta ensam, fatta beslut på egen hand och utmärka sig i sina ansvarsområden. De brukar ha starka åsikter och ha sina prestationer erkända av överordnade. Dessa personer kallas ofta som individualister.
Organisationer som adopterar individualistiska värderingar känner igen anställda för sina unika färdigheter i stället för att belöna gruppens ansträngningar. Enligt en undersökning av Mercer vill fler anställda i allt högre grad ses som individer och vill respekteras för sina särpräglade personligheter och talanger. Idag är denna filosofi utbredd i alla aspekter av vårt samhälle. Att vara ensamstående förälder, reser ensam eller bor ensam är inte längre tabu.
En individualistisk kultur på arbetsplatsen främjar kreativitet och innovation, ökar medarbetarnas engagemang och motiverar människor att göra sitt bästa. Anställda är stolta över sina prestationer och strävar efter att uppnå topp prestanda genom att veta att deras ansträngningar kommer att uppskattas.
Vad handlar kollektivism om?
Titta på någon tidning eller arbetsstyrelse och du ser företag som söker anställda som är bra lagspelare och tycker om att arbeta som en del av en grupp. Organisationer som omfamnar en kollektivistisk kultur fokuserar på det stora laget för hela laget och mindre på medarbetarnas individuella färdigheter och prestationer. De betonar samarbete och förväntar sig att arbetstagarna ska fungera som medlemmar i en sammanhållen grupp.
Tänk på kollektivismen som graden av vilka individer ser sig som medlemmar i särskilda grupper. Överväga en försäljningschef som bara tecknat ett kontrakt med en stor kund. Han kommer sannolikt att rapportera till överordnade att säljteamet gjorde ett bra jobb genom att stänga affären, trots att han gjorde allt själv. Hela laget kommer att belönas och erhållas på ett korrekt sätt. Det ser ut som en kollektivistisk kultur.
I denna typ av organisationskultur får anställda lika möjligheter. Detta kan bidra till att förebygga konflikter samtidigt som teamet får mer stabilitet och konsistens. Anställda delar lika rättigheter och ansvar, brainstormar idéer tillsammans och fattar kollektiva beslut.
Vad är den bästa metoden?
Trots sina uppenbara fördelar är inget av dessa tillvägagångssätt perfekt. Individualism uppmuntrar kreativitet och personlig excellens, men det kan också leda till konflikter och motstånd mot samarbete. Anställda kan inte vara villiga att följa fördefinierade normer och metoder, vilket kan påverka laget och organisationen som helhet. Vissa kan till och med använda oetiska metoder för att få en konkurrensförmåga, få fram och klättra karriärstegen.
Organisationer som använder ett kollektivistiskt tillvägagångssätt kan stöta på dessa problem, men i mindre utsträckning. Nackdelen är att anställda kan vara mindre motiverade att jobba och uppnå topp prestanda eftersom deras individuella insatser förbises. Dessutom kan detta tillvägagångssätt skada kreativitet och innovation. Om en av dina anställda har en lysande idé men resten av laget misslyckas med det, kan han fastna i en ruta och ge upp på att försöka vara kreativ och göra saker bättre.
Helst försök att hitta en balans mellan kollektivism och individualism. De två är inte ömsesidigt exklusiva. Till exempel kan du tilldela projekt till avdelningar och lag som tillsammans kommer att arbeta för att uppnå önskat resultat. Anställda kan fortfarande utvärderas individuellt baserat på deras resultat och bidrag till projektet.
